Publicerad Svenska Yle 17.8.2015
I en centerledd regering finns inte utrymme för extremism, säger nyvalda österbottniska riksdagsledamoten Antti Kurvinen (C). Det är ändå varje partis uppgift att hålla rent i eget hus, säger den 29-åriga Kauhavapolitikern.
Att ytterhögern höjt sin profil på sistone är något som oroar Antti Kurvinen. Han betonar att man inom Centern inte accepterar någon som helst form av extremism:
– Vi godkänner inga våldsamma ismer. Inte rasism, nazism eller våldsam anarkism. Ingen politiker kan acceptera våldsamma upplopp eller främlingshat. Det går inte att förändra Finland med våld.
\”Sannfinländarna måste inse att de
inte kan driva en ytterhögerlinje i
en centerledd regering.
Många anser att Juha Sipilä tydligare borde ha tagit ställning till riksdagsman Olli Immonens uttalanden. Håller du med?
– Jag anser att Juha Sipilä och Matti Vanhanen har varit tydliga med att Centern ser negativt på den här sortens skriverier och högerextremistisk verksamhet. Det har Sipilä sagt i ett pressmeddelande och på Twitter.
Jag håller inte med om att Centern skulle ha försökt tona ned frågan!
Nu är det upp till den sannfinländska riksdagsgruppen att ta ställning till Olli Immonens framtid, säger Kurvinen:
– I politiken gäller att varje parti håller rent i eget hus. Alla partier har sina egna problem, och det är klart att det blir korsdrag ibland. Det finns en gräns för hur mycket partier ska lägga sig i varandras angelägenheter. Samtidigt måste Sannfinländarna inse att de inte kan driva en ytterhögerlinje om de vill sitta med i en centerledd regering.
Hur fungerar regeringssamarbetet överlag?
– Vad regeringssamarbetet beträffar ser jag att vi har en synnerligen handlingskraftig och stark regering. Man kunde säga att vi har en regering med mer traditionella värderingar och bondförnuft.
\”Man kunde säga att vi har en
regering med mer traditionella
värderingar och bondförnuft.
Tiden mogen för medborgarlön
Som bäst förhandlar statsminister Juha Sipilä (C) om att få till stånd ett samhällsfördrag mellan arbetsmarknadsparterna. Kurvinen är optimistisk beträffande möjligheterna att uppnå ett avtal. Någon lätt uppgift blir det ändå inte:
– Det är klart att vi kommer att ske skärpningar ur löntagarnas synvinkel. Men som motvikt behövs också positiva åtgärder i form av utbildning, rehabilitering och kvalitativa förbättringar av arbetslivet. Arbetsgivarna måste inse att man inte kan få igenom alla sina krav. Det behövs också morötter för att motivera arbetstagarna.
Det anses allmänt att vi behöver få ut fler människor i arbetslivet. Ändå pekar sysselsättningssiffrorna i motsatt riktning just nu. Hur ska vi vända på trenden?
– Det är viktigt att inse att vi befinner oss i en akut lågkonjunktur. För att få fart i företagen måste vi se över arbetstiderna, få till stånd måttliga löneuppgörelser och sporra universiteten och forskningsinstituten till nya innovationer. Det är de akuta utmaningarna. På längre sikt måste vi se över strukturerna. Det ska vara lönsamt att arbeta, flitfällorna måste bort och onödig byråkrati ska inte sätta käppar i hjulen för utvecklingen. Vi tror på att nya idéer uppstår då människor får frihet att förverkliga sig själva.
\”Flitfällorna måste bort och onödig
byråkrati ska inte sätta käppar i
hjulen för utvecklingen.
Hur ska vi konkret göra oss av med flitfällorna? Är du för medborgarlön?
– Ja, även om jag inte vill ta ställning till några summor i det här skedet. Men principen borde vara att socialförmånerna minskar stegvis i takt med att förvärvsinkomsterna ökar. Det är också viktigt att kombinera beskattning och socialskydd bättre än i dag. Jag tycker att förvärvsinkomsterna borde vara skattefria till en gräns. Det här skulle sporra till att ta emot lägre avlönat arbete.
Kritikerna hävdar att grundinkomsten i praktiken kan förvandlas till ett statligt stöd till låglönebranscher. Ser du en risk för det här?
– Kritiken är säkert befogad. Om vi går in för ett försök med grundinkomst måste vi se till att möjligheterna att missbruka systemet blir så små som möjligt. Samtidigt frågar jag mig hur det kommer sig att vi har gott om lågavlönade jobb i Finland som ingen vill ha. Jag har talat med otaliga företagare som rekryterar arbetskraft från Östeuropa och Asien då ingen i Finland vill ta emot jobben. I ett läge med tio procents arbetslöshet borde systemet sporra människor att ta emot också dessa jobb.
Hur går diskussionerna inom ditt parti Centern? Tror du partiet är berett att stöda medborgarlön?
– Det finns nog ett brett stöd inom Centern. Själv representerar jag i den här frågan en yngre och mer reformvänlig falang inom Centern. Bland de yngre politikerna stöder nästan alla någon slags medborgarlön.
Pälsnäringen viktig
I sin valkampanj profilerade sig Antti Kurvinen som en stark förespråkare av österbottniska intressen, en ”slätternas försvarare”. Den 29-åriga Kauhavabon har en lång lista på saker som borde förbättras i den egna valkretsen:
– Vägarna i Österbotten har tillåtits förfalla och det är viktigt att en del av regeringens infrastrukturpengar riktas till att upprätthålla mindre vägar på landsbygden. Vi måste se till att det finns goda utbildningsmöjligheter på alla nivåer, och stöda de lokala företagen. Näringslivet i Österbotten skiljer sig från övriga Finland. Här finns många små familjeföretag, vi har en stark jordbrukssektor, pälsnäring och torv som energikälla.
\”Det är viktigt att en del av
regeringens infrastrukturpengar
riktas till att upprätthålla mindre
vägar på landsbygden.
Du ställde nyligen ett skriftligt spörsmål till regeringen om utvecklandet av pälsnäringen. Vad vill du utveckla?
– För det första måste vi minska på regleringen av pälsnäringen. I dagens läge lider pälsuppfödarna av tungrodd byråkrati. För det andra är det viktigt att pälsuppfödare får finansiering för att kunna utvidga verksamheten och ge över den till följande generation. Vi måste också hjälpa de finländska pälsuppfödarna att nå ut till den internationella marknaden där efterfrågan finns.
Vad säger du till dem som anser att pälsdjursnäringen borde avvecklas, inte utvecklas?
– Jag vill fråga dem var vi ska hitta jobb åt de tusentals människor som pälsnäringen sysselsätter i Österbotten. Jag har också uppmanat pälsdjursuppfödarna att bjuda in allmänheten för att bekanta sig med verksamheten. Jag tror att många bildar sig en uppfattning om pälsnäringen utan att någonsin ha besökt en farm!
\”Kanske har pälsdjursuppfödarna
också varit alltför inåtvända.
Pälsdjursuppfödningen väcker starka känslor. Hur ska man kunna föra en konstruktiv dialog mellan dem som stöder och motsätter sig pälsnäringen?
– Det är klart att det behövs mer dialog, här kan säkert bägge parter se sig i spegeln. Mitt budskap till dem som motsätter sig verksamheten är att man inte kan ta till olagliga metoder, till exempel släppa ut djur eller smygfilma. Men kanske har pälsdjursuppfödarna också varit alltför inåtvända. Som österbottnisk politiker hoppas jag att vi höjer blicken – detta gäller både för pälsdjursuppfödare och andra!
Artikeln med Antti Kurvinen hör till en intervjuserie med nyvalda riksdagsledamöter.
Svenska Yle